Dryckesskolan 1:1

För några år sedan påbörjade jag föredrag om alkoholdrycker med syftet att lära ut om ämnet till medlemmar i Sällskapet Smoking Barrels. En del har sedan dess påpekat att det vore intressant att få ta del av materialet, så därför kommer det här i bloggform. Framöver kommer att postas en del i taget med jämna mellanrum, där varje del tar upp olika aspekter på ämnet alkoholdrycker. Jag kallar det för Dryckesskolan.

Detta första kapitel på Dryckesskolan ger en översikt över en del av världens alla alkoholdrycker och tittar lite närmre på vad alkohol egentligen är? Håll till godo…

1:1 – Alkoholen etanol
När vi pratar om alkoholdrycker får vi inte glömma bort dess skadeverkan. Varje person som intar alkoholdrycker bör vara medveten om att alla typer av alkoholer har en viss giftverkan, en del mer än andra. Etanol tillhör dock den minst giftiga av de envärda alkoholerna. En envärd alkohol har endast en hydroxylgrupp (OH-grupp) och har alltid ett namn som slutar på -ol, exempelvis metanol och etanol. Etanol kan i utspädd form och i tillräckligt små doser förtäras utan allvarliga skador. Däremot är säkerligen de flesta idag medvetna om alkoholens långsiktiga skadeverkningar på kropp och hälsa. Etanol är ett farligt gift som kan orsaka död i värsta fall och lever- och hjärnskador vid regelbundet utnyttjande. Etanol ska dock ej förväxlas med metanol, även kallat träsprit, som i små doser leder till blindhet med mera, och i högre doser till döden.

Etanol finns i drycker som öl, vin och sprit och utgör den komponent som skapar själva ruset, alltså känslan av att vara onykter. Etanol påverkar således reaktionsförmåga och omdöme samt både förstärker och försvagar sinnen. Den kemiska reaktionen som äger rum när etanol konsumeras kan förenklas med följande beskrivning: enzymet alkoholdehydrogenas omvandlar etanolen till acetaldehyd och sedan till ättiksyra. Det är just acetaldehyd, som är en reaktiv etanolmetabolit, som anses vara orsak till alkoholens skadeverkning, rent biokemiskt. För mer information om alkoholens skadeverkningar, sök på hemsidan för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning — http://www.can.se/Drogfakta/Alkohol.

Etanol framställs oftast genom jäsning av sockerhaltiga vätskor och har använts och används som konserveringsmedel, ingrediens i drycker, komponent vid tillverkning i vissa industrier, till medicinframställning och för forskningsändamål, samt icke att förglömma, bränsle till olika typer av fordon. Man tror att de persiska alkemisterna Geber (721-815) och Al-Razi (864-930) utvecklade destilleringskonsten och lyckades få fram relativt ren etanol. De levde under 7-800-talet och låg enskilt bakom flertalet kemiska metoder. Al-Razi var dessutom den som först upptäckte svavelsyra.

Etanol fick med tiden högt anseende som läkemedel och det framgår mer än tydligt av benämningen aqua vitae, livets vatten översatt. På 1500-talet var etanol en medicin som inte bara gjorde dig smal utan även fungerade som skyddsmedel mot alla möjliga sjukdomar. Däremot orsakade dess framgång också en egen sjukdom som än så länge ingen funnit bot på, alkoholismen. I sina olika former började alkoholismen bli en allmänt förekommande sjukdom. Namnet på sjukdomen tillkom dock mycket senare, först 1851, då Magnus Huss för första gången i historien presenterade en vetenskaplig utredning av alkoholförgiftningens verkningar, Alcoholismus chronicus.

Etanol kallas också för etylalkohol och har den kemiska formeln C2H5OH. Den har jämfört med andra alkoholer en hög vattenlöslighet, vilket beror på att den har så kort kolkedja. Etanol framställs genom att en väteatom i etan (C2H6) byts ut mot en hydroxylgrupp. Man säger att etanol är hydroxiderivatet av etan. Hydroxylgruppen eller OH-gruppen är den grupp som avgör vilka egenskaper ämnet kommer att få och som jag tidigare berättat så har etanol enbart en OH-grupp. Etanol kan även ses som ett derivat av vatten då en av väteatomerna ersätts med en etylgrupp.

Etanol innehåller endast två kolatomer (C2) vilket gör den till en primär alkohol. Alkoholer kan dock även vara sekundära eller tertiära – det beror helt enkelt på hur många kolatomer som binder den kolatom som också binder OH-gruppen. Etanol är dock, likt alla andra alkoholer, mer löslig i vatten än motsvarande kolväte. Detta beror på att etanol är polär, precis som vatten och eftersom både vatten och etanol innehåller OH-grupper kan det uppstå starka vätebindningar mellan deras OH-grupper.

100% etanol är sällsynt, normalt ligger den högsta möjliga koncentrationen på 96%. Vid denna koncentration bildar nämligen etanol en azeotrop med vatten, det vill säga att ångan som bildas består av 96% etanol och 4% vatten. För att få fram 97-100% etanol behöver man därför ta bort vattnet på något sätt, vilket kan göras med hjälp av torkmedel eller genom att tillsätta ett annat ämne som bildar en azeotrop med vatten vid lägre temperatur än etanol. Destillerar man av det tillsatta ämnet så följer vattnet med. Etanol är dock hygroskopiskt vilket gör att det måste förvaras lufttätt för att inte åter suga upp vatten från luften.

I nästa del av Dryckesskolan tittar vi lite närmre på framställningen av alkoholen etanol…