På 1960-talet, efter drygt 330 år på botten, bärgades skeppet och många av er har säkert varit på Vasamuseet på Djurgården i Stockholm och beundrat det sjunkande mästerverket. Helt klart ett pampigt bygge och självklart fanns det dryck ombord och i det här fallet en alkoholhaltig sådan. Några flaskor bärgades samtidigt med skeppet och samma år gjorde Vin- och Spritcentralen en analys av innehållet.

Tennbuteljen på 60 centiliter innehöll sprit med 33% alkoholhalt, med mängder av anis i doften. Vid jämförelser med andra spritdrycker kom man fram till att detta var en sprittyp som påminde om snaps, arrak, punsch eller rom. Senare analyser har visat att drycken var ett destillerat vin – en eau-de-vie helt enkelt. Receptet kopierades så mycket det var möjligt och nu finns en snaps – ett kryddat brännvin som är så likt förlagan som möjligt. Norrtälje Bränneri står för produktionen.

Så ni har något historiskt i glaset idag minst sagt. Sprit som tillverkats med Vasaskeppets förlaga som recept. Den ursprungliga spriten lagrades sannolikt på ekfat innan den fördes över till de tennbuteljer som fanns på skeppet.

Sprit: Vasa 1628, nr 41312, 70cl, 33%, 496 kr

Doft: Direkt är det lakritstoner, anis som är nästintill skarp. Sen kommer äpplen och en citruston. Ganska enkelt men väldoftande. (20/25)
Smak: En snaps är sprit och en viss smaksättning och här kommer anis till sin rätt. Rejält med lakritstoner och sen kommer fruktigheten med äpplen och citrus. Vet hur bra hallon och lakrits matchar varandra och får samma känsla här. (21/25)
Eftersmak: Hallå, det är en snaps! Vadå eftersmak, oftast åker en klunk öl ner direkt eller så är det en sillbit. Vad synd, för eftersmaken i detta brännvin är riktigt bra. Det lär man inte känna om man sköljer bort det med annan dryck eller stoppar in en tugga av något gott. Här finns så klart lakrits men den går snabbt över mot det söta och då infinner sig choklad. (20/25)
Helhet: Svårt med snaps men balansen är bra, jag står upp och marken är där nere! 🙂 Skämt åsido, många smaker är det om man smuttar länge, men citrus och lakrits lever kvar ett tag och choklad finns också där. Komplex kan jag väl knappast påstå men som snaps är den otroligt fin med många smaker. (23/25)
BETYG: 83p

Tilltugg: Jag sa ju precis att denna snaps är god som den är och inte behöver några tilltugg. Så det står jag fast vid. Men om ni envisas så tycker jag att ni ska ta ett gott knäckebröd och lägga på sill i någon form. Gillar ni matjes så kör på det eller så tar ni en senapssill eller någon annan kryddad sill. Eller så går ni helt bananas och kör en ruta choklad på Marabous Hallon och saltlakrits – där snackar vi smakkompisar.

Men vad skiljer destilleriet från andra destillerier, undrar ni? Ja, helt unika är man inte men även detta destilleri lever efter filosofin att använda sig av lokalt odlade ingredienser av högsta kvalitet. På ön Hven odlas bland annat spannmål, potatis och örter som sedan används i produktionen. Destilleriet strävar efter att vara självförsörjande när det gäller råvaror och använder ekologiska metoder för odling och skörd.

Dessutom finns det en tanke bakom allt, exempelvis den speciella formen på flaskan, inte just den vi provar idag dock. Destilleriet beskriver ofta sin whisky som en symbolisk bild av fadern, sonen och den helige anden – tretalet är ett signum och det syns i de koniskt formade flaskorna. Den allra första whiskyn använde tre typer av korn, lokalt odlat på Ven, tre olika jästkulturer, tre olika fattyper där spriten får lagras i tre år i tre olika klimatzoner i lagerhusen.

För den som vill uppleva Spirit of Hven på plats erbjuds guidade turer och provsmakningar. Besökare kan få en inblick i destilleriets arbete och lära sig om den fascinerande processen bakom skapandet av deras prisbelönta drycker. Det finns också möjlighet att bo kvar på hotellet, som erbjuder en unik och lyxig upplevelse med gourmetrestaurang, pub, vinbar, spa och en whiskybar med över 500 sorter.

Här kommer en liten film om destilleriet:

I glaset har ni en Old Hare, en helt unik svensk whisky och ja, den är billig men inte mer ointressant för det. Basen utgörs av whisky som är tillverkad av spannmål. Där i finns vete för en sädeswhisky med vaniljsötma och lite bitterhet, råg för karamell och örtighet samt majs för blommighet och elegant nötighet. Mältat korn används såklart och bidrar med brödiga toner och inslag av choklad och fruktighet.

Whiskyn får sedan mogna i 3-5 år på nya ekfat av europeisk och amerikansk ek. Sedan blandas alla sädesdestillaten samman och vattnas ner något. De får sedan gifta sig i 6-12 månader på ekfat, 20% på ex-PX Sherryfat och 80% på fat som innehållit spanskt rött Gran Reserva-vin. Sedan buteljerar man vid 40,4% alkoholhalt.

Namnet Old Hare är en hyllning till de tyska fältharar som finns i mängder på Hven. De planterades in på ön under 1850-talet av Oscar I och Oscar II. Sedan dess har harjakt varit en tradition på ön med många besökare genom åren.

Whisky: Spirit of Hven Old Hare, nr 56847, 70cl, 40,4%, 281 kr

Doft: Söt, fruktig, honung och karamell med toner av lite fuktig källare och torkad frukt. Russin kommer efter ett tag och det tillsammans med bränt socker och lite kryddor, svartpeppar. Inget som egentligen sticker ut utan ganska intetsägande, lite typiskt blended kanske. (17/25)
Smak: Söt, mer karamell, fruktig, lite vinbärstoner, blåbär, torkad frukt. Lite russin kommer och går över mot katrinplommon. Lite rökighet som tas över av sötman när plommon framträder. Lite oljig konsistens, rätt så angenäm. (18/25)
Eftersmak: Rätt så kort men med toner av torkad frukt, plommon och choklad. Rostade nötter, karamell, mer choklad och ännu mer torkad frukt. Kryddigt avslut. (16/25)
Helhet: Ger mer tillbaka än vad andra blended i samma prisklass gör. Tycker den har en intressant smakpalett och är trevlig att dricka. En varning dock för att vattna den ytterligare, inte mycket smaker kvar då tyvärr. (17/25)
BETYG: 68p

Tilltugg: Eftersom denna blended inte har överdrivet mycket smak så passar det utmärkt att ha ett smakrikt tillbehör. På bland annat Lidl finns Cruspies BBQ som är inbakade jordnötter med BBQ-krydda. Inte chilistarka men lite peppriga och framför allt har de toner av rök och är förstås salta, vilket lyfter smaken hos whiskyn väldigt väl.

Som bekant så kan man i denna region besöka ett hundratal destillerier utan att resa speciellt långt. Ardmore Distillery erbjuder dock inga rundturer och har inget besökscenter.

Därför får ni hålla till godo med denna film där The Scotch Malt Whisky Society besöker destilleriet:

Den här whiskyn har köpts på fat från destilleriet av Cadenhead, en av Skottlands allra största buteljeringsfirmor och dessutom den äldsta grundad redan 1842. Cadenhead driver en webbshop där man säljer sina buteljeringar, dock inte något man kan köpa hem till Sverige. Det finns också en hel del fysiska butiker runt om i Skottland. Har man inte vägarna förbi så finns ju de flesta buteljeringar att beställa via Systembolaget eller som privatimport.

Den här flaskan fanns på Systembolaget i några få exemplar i mars i år och då passade jag på. Nu kan jag inte hitta den någonstans så den är definitivt slutsåld. Den är lagrad i 11 år med de sista två åren på fat som tidigare innehållit Pinot Noir.

Whisky: Ardmore 11yo Cadenhead’s Original Collection, nr 41359, 70cl, 46%, 686 kr

Doft: Lite torvrök till en början, sedan sherry och en viss sälta. Torkad frukt och en del russin, choklad och även kaffe. (22/25)
Smak: Russin, choklad, lite rökig. Svårt att definiera övriga smaker, kanske lite endimensionell, inte mycket som sticker ut. (20/25)
Eftersmak: Brun farin, lätt rök och vanilj men eftersmaken är lång och rätt behaglig. (22/25)
Helhet: Balanserad är den så till vida att röken inte tar över övriga smaker. Komplex är den dock inte, det finns inte så mycket spännande att hitta i den, möjligen hade den mått bra av att inte landa på vinfatet innan buteljering. (19/25)
BETYG: 83p

Tilltugg: En sådan här whisky kräver ofta inte så mycket, men i det här fallet så funkar en chokladbit väldigt bra, speciellt med lite salt till. Prova därför mörk choklad smaksatt med havssalt från Lindt. Du hittar den i de flesta butiker.

Här kan ni se en film om hur man skördar kombu:

Whiskeyn i sig destilleras av West Cork Distillers i Skibbereen, ett industriellt destilleri med 100 anställda som destillerar dygnet runt. Här tillverkas förutom whiskey, även gin och vodka under flera olika varumärken.

Här kommer en kort film om destilleriet:

Företaget bakom marknadsföringen och paketeringen av denna irländska tångwhisky är Origin Spirits Ireland Ltd, skapare av Kalak Single Malt Vodka och Ornabrak Single Malt Gin. Man kallar sig pionjärer inom irländsk single malt, vilket kanske inte är så konstigt. Varje produkt ska dock spegla Irland, dess terroir, traditionen kring destillering och kreativitetsandan.

Namnet Currach till exempel, har tagits från den typ av båt som de irländska munkarna använde för att utforska världen, ett gediget hantverk tillverkat av flätat djurskinn och tjära.

Men, vad tycker ni om den då? Jag vet att tång och sjögräs inte varit så populärt att blanda in i whisky tidigare, eller i drycker överhuvudtaget. Det finns flera otäcka exempel, men denna whiskey känns inte lika farlig. Däremot kan jag tycka att whiskeyn hade smakat bättre utan tången, umami ger en spännande utmaning för smaklökarna men behövs den verkligen?

Whisky: Currach Single Malt Irish Whiskey Atlantic Kombu Seaweed Cask, nr 58162, 70cl, 46%, 599 kr

Doft: Cashewnötter och grön banan är det jag känner direkt. Sen smyger en lätt fruktig och blommig doft fram, lite parfymerad, som att känna doften av en blomsterrabatt lite på håll. Inte något man räknar med i en whisky. (18/25)
Smak: Mer trädgård för här kommer lite jordighet fram, ugnsbakade rotfrukter med örter, rosmarin, russin, mer omogen banan och sen en lite fruktigare karaktär. Efter en stund lite mörk choklad, lite knäckigt men inte så söt. (18/25)
Eftersmak: Bottennapp är ordet – för det finns inte mycket, annat än en bismak av tång, eller umami eller salt havsvatten. Kärt barn har många namn men havet kommer in och det gör inte det hela bättre. Dessutom är eftersmaken försvinnande kort och med toner av finkel. (16/25)
Helhet: Komplex är den förstås men inte på ett positivt sätt. Balansen mellan smakerna är väldigt skev och det blir lite konstigt alltihop. För de pengarna som denna flaska kostar finns det hundratals bättre sorter så därmed blir betyget därefter. (15/25)
BETYG: 67p

Tilltugg: Då denna whiskey andas umami så kombineras den bäst med just det. Vill ni laga mat så rekommenderas Tina Nordströms recept av Stekt bläckfisk men det går också bra med sushi och lite varm misosoppa innan. Denna typ av rätter lyfter faktiskt whiskeyn till något bättre.

Det som gör Bain’s Whisky unik är dess sydafrikanska prägel. Här har man anpassat sin produktionsprocess för att dra nytta av klimatet och de lokala råvarorna. Det ger en karaktäristisk fruktighet och en sötma som kompletteras av en mild kryddighet.

Här kommer en film från destilleriet:

På Bain’s egen Youtube-kanal finns många olika filmer, bland annat intervjuer med grundaren och destillerichefen Andy Watts. Men här avrundar vi med en reklamfilm för Bain’s Single Grain:

Men vi tittar närmare på det ni har i glaset och den butelj ni får prova är en single grain, destillerad i kolonnpannor och sedan lagrad i 3 år på ex-bourbonfat. Därefter görs en vatting, en blandning av olika fat och sedan slutlagras blandningen i nya ekfat i 18-30 månader. Precis som med indisk whisky gör temperaturen i landet att whisky mognar snabbare och dunstar också i större mängd, därmed får vi en whisky som känns äldre än vad den kanske är.

Whisky: Bain’s Cape Mountain Single Grain Whisky, 70cl, 40%, 369 kr

Doft: Vanilj och honung kommer först och en doft av blommor sen, eller floral som det heter på engelska. Lite parfymerad kanske men det tar inte över. (19/25)
Smak: Lite nötig, mandel, honung och något peppriga toner. För rätt så billig kolonndestillerad grainwhisky så bjuder den på en hel del goda smaker. (21/25)
Eftersmak: Inte så lång men med fin pepprighet. Blommigheten finns kvar och vanilj och honung likaså. (19/25)
Helhet: Tycker den är helt okej för att vara en grainwhisky, det finns många värre exempel. Priset är kanske lite högt men för att vara en whisky som kommer ända från Sydafrika så kan det nog motivera det hela. Inga smaker tar över utan balansen är bra. (20/25)
BETYG: 79p

Tilltugg: Salamichips, de små runda milda och goda, gör sig otroligt bra på en bit honungsmelon. Om du steker eller grillar chipsen innan så blir de lite knaprigare också. Denna kombo funkar alltså utmärkt tillsammans med Bain’s.

Förutsättningarna är alltså goda och kvalitet tullar man inte på. Faten till exempel köper man från Thorslundskagge i Högsjö och de består av amerikanska ex-bourbonfat, svenska ekfat och sherryfat från Jerez, antingen helt nya eller som bara fyllts en gång tidigare.

För att få lite koll på destilleriet och varför det blir så bra – se gärna på denna film där Hunnebo Live besöker Smögen och Pär Caldenby:

Kvalitetstänket har förstås bidragit till att Smögen levererar whisky i världsklass och då kan ju inte årets whiskykalender vara sämre. Så vi öppnar helt enkelt upp med en riktigt härlig whisky från eget fat hos Smögen. En kraftigt rökt Optic-malt som lagrats på amerikanska ekfat som innehållit Oloroso Sherry. Fatet med Smögen-sprit fylldes sedan i mars 2014 och buteljerades i april i år. Totalt gav fatet 362 buteljer.

Whisky: Smögen 9yo Shared Cask #15/2014 Owner’s Cask, 50cl, 57,3%, ca 550 kr

Doft: Fans av rökig whisky lär tycka om denna då det är det första som nästan chockar näsan. Smögen har mycket rök men här finns även lite fruktiga toner, som päron, äpple och citrus, samt vanilj naturligt från faten. Fudge och kola är något som också dyker upp i dofterna efter en stund. Prova att värma glaset – är det inte lite smörkola som dyker upp? (23/25)
Smak: Fantastiskt rökig utan att det blir för mycket. Här har man hittat en bra balans och vanilj, fudge och citrus slåss om att få vara med. Den höga alkoholstyrkan gör whiskyn lite pepprig men det gör absolut inget, tvärtom. (23/25)
Eftersmak: Här har vi den stora glädjen i denna och här känns lägerelden närvarande, aska, lite rök som biter sig fast i kläderna fast helt angenämt. Lång eftersmak med mycket rök. (24/25)
Helhet: Små toner av frukt, äpplen, citrus och på det sötman från fudge, vanilj som leker och sedan röken på det. Balansen är bra trots att röken känns överallt, men det är ju så det är med bra Islaywhisky – för det tycker jag nog man kan säga. (23/25)
BETYG: 93p

Tilltugg: Rökig whisky passar otroligt bra med vällagrad ost så det får det bli. Parmesan i all ära men nu går vi in på svenskt och lokalt. Från Jürss Mejeri hittar vi Eneby, en riktig pärla bland vällagrade hårdostar. Här behövs inget kex till osten heller, njut den som den är.

Vill också passa på att tipsa om Jürss Mejeri som ni kan besöka i Hälleforsnäs. Har ni inte redan varit där så passa på att åka dit, provsmaka ostar och köpa valfri mängd till ostbrickan där hemma.